My wish del 1 -




- Maten är klar! ropar pappa från nerevåningen.
- Ja, jag kommer... ropar jag tillbaka medans jag reser mig upp och går mot trappan och till köket.

Jag får en hastig blick utav Sara. Sara är pappas nya tjej, eller fästmö, dem ska gifta sig någon gång i sommar. Sara och jag kommer inte så bra överräns, vi bråkar lätt över små saker och självklart är pappa alltid på hennes sida, enligt dem är allt mitt fel - alltid.
Vid matbordet sitter pappa och Sara och pratar om något men dem tystnar fort när dem ser mig.
- Vad? frågar jag och sätter mig på stolen.
- Inte den tonen! säger Sara och spärrar ögonen i mig.
- Vafan, du är inte min mamma! säger jag irriterat. Det här är typiska saker vi kan bråka om.
- Inte den här diskutionen igen! inflikar pappa. Vi båda ignorerar honom och fortsätter blänga på varandra.
- Men det spelar ingen roll om jag är din mamma eller någon annan, du ska resektera mig! säger hon strängt.
- Jag respekterar bara dem som respekterar mig, och du står inte med på den listan. Jag tar en klunk av vattnet.
- Ge dig nu Jane, du fattar väl att du inte kan betee dig så här för alltid? suckar pappa. Ge dig Jane är det ända som ekar i mitt huvud. Han ser väl hur Sara sitter och flinar när jag blir utskälld, hur kan han bara missa det? Jag får nog och reser mig hastigt upp så att stolen åker omkull och är på väg till mitt rum.

- Ställ upp den! ropar Sara efter mig. Jag vänder mig om och ser dem båda i ögonen.
- Nej, det gör jag inte, säger jag och precis när jag ska vända mig om så ser jag hur pappa ska säga något. - Och du, du håller käften! säger jag och pekar på honom innan jag går upp på mitt rum.

Jag lägger mig i sängen och borrar ner huvudet i kudden, sen skriker jag allt vad jag har! Det här får mig så himla deprimerad, bara dem visste! Jag hatar dem.

Det plingar till i min mobil. Hello my chica. Vad händer? Det var från Sofie, min bästa vän, den ända jag inte hatar! Tjo girlfriend! Har precis bråkat med Pappa och Sara. Du då? :) Svarar jag snabbt. Efter bara någon sekund plingar det till igen. Ajdå, du behöver en tjejkväll, kom över vettja! Jag har trååkigt! ♥ Ja, en tjejkväll är precis vad jag behöver! Jag sammlar snabbt ihop några saker som kan vara bra att ha, för jag kommer iallafall inte hem ikväll.

Jag rusar nerför trappan och sätter på mig mina skor och min jacka.

- Vart ska du? frågar pappa och kommer ut från köket.                                                                                     
- Till Sofie, see ya! säger jag och smäller igen dörren sen skyndar jag mig iväg.


Jag har haft den här bloggen ett tag men aldrig orkat ta tag i skrivandet, det har liksom varit för mycket. Men iallafall, nu är jag igång!
Första delen handlade bara om Jane och hennes vardag, typ sen ser vi vart det leder, right?


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0