Det är som om Gud kan läsa mina tankar och är helt emot mig idag för det knackar konstigt nog på dörren.
Och där står killen från hissen, eller Justin Bieber om vi vill kalla honom det.

- Hej, säger han.
- Hej på dig du, svarar jag fundersamt.
- Har du något speciellt för dig? frågar han osäkert.
- Nej, jag tror inte det. Vadåra? frågar jag nyfiket.
- Jo, jag undrar om du typ vill hänga med ner till spelrummet, eller typ bara hänga?
- Visst, 2 sekunder bara, ler jag.
- Sure, jag väntar här, ler han tillbaka och jag tappar bort mig helt. Jag stänger till dörren och byter om till ett linne och några jeansshorts som ligger på golvet. Jag skriver en lapp till Sofie, för hon skulle inte höra om jag skrek och så skulle hon antagligen ställa massa frågor, så en lapp var bäst.
Är med Justin, kommer snart!
Puss.
Sen tog jag min mobil och knölade ner den i fickan, nu var jag klar.
Justin stod på samma ställe som han sa att han skulle stå på, först trodde jag bara han skulle sticka men det gjorde han inte.
- Klar? frågar han när jag kommer ut.
- Japp, svarar jag och stänger igen dörren sen går vi till hissen. Vi småpratar lite om ointressanta saker och som tur är uppstår inte den pinsamma tystnaden.

- Vart bor ni då? frågar han när vi kommit ner till lobbyn.
- Florida, Tallahassee. Och du?
- Najs, soligt eller? I Atlanta, fast jag kallar Canada mitt hem.
- Det är soligt, men det är ju därför man bor där, jag skulle inte klara mig utan solen! Canada? Wow, där är det inte lika soligt.
- Haha, nää, inte på vintern iallafall. Du borde åka dit, du kommer gilla det! skrattar han.
- Kanske det, svarar jag och ler lite.
Vi hittar ett billjardbord i spelsalen så vi bestämmer oss för att köra.
- Jag suger på det här så förvänta dig inget, skrattar jag när jag försöker lista ut hur man ska skjuta med den där pinnen. Han skrattar åt mig.
- Det är lungt, du vet väl att du bara ska skjuta på den vita bollen.
- Jo, jag vet men om jag missar då? frågar jag oroligt.
- Då kör du om tills du träffar, flinar han.
- Mm, det var ju jättekul!

När vi har spelat klart och när Justin vunnit såklart, bestämmer vi oss för att gå upp igen. 
- Jag hade kul ikväll, säger han när vi ska säga hej då. "Jag hade kul" låter så vanligt, det känns som om alla säger så. Men vad ska man säga?
- Jag med! ler jag. Han kramar om mig.
- Vi ses väl, antar jag! säger han och går mot sitt rum. Ja, vi ses väl, tänker jag och går in till oss.