Jag rusar nerför trappan och sätter på mig mina skor och min jacka.

- Vart ska du? frågar pappa och kommer ut från köket.                                                                                     
- Till Sofie, see ya! säger jag och smäller igen dörren sen skyndar jag mig iväg.

Jag plingar på dörren och Sofie öppnar på en gång, som hon har väntat på att jag ska komma.
- Heej Jane! säger hon och kramar om mig.
- Hej! säger jag och besvarar kramen.
- Kom in! säger hon glatt och stänger dörren efter mig.
- Hej på dig Jane! hör jag Maria (Sofies mamma) säga ifrån vardagsrummet när vi går förbi, på väg upp till Sofies rum.
- Hej, svarar jag lite sent. Sofies mamma är nästan som min mamma också, hon har alltid funnits där för mig, jag har åkt med på semstrar som dem gör med familjen, jag är i princip en i familjen vilket känns väldigt skönt.

Efter att ha suttit och pratat ett tag knackar det på dörren.
- Kom in, suckar Sofie.
- Hej tjejer, jag tänkte lämna lite fika, lite godis och sånt gott, ler Maria.
- Tack så mycket! säger jag, för jag anade att Sofie bara skulle be henne att gå.
- Mm, tack mamma, mumlar hon.
- Och juste, en sak till, säger hon precis när hon ska gå ut från rummet. - Jag tror ni tjejer behöver åka på semester, komma bort ifrån allt och bara koppla av, vad säger ni om det? fortsätter hon. Maria är helt otrolig, att hon äns kommer med sånna förslag! Hon hade nog rätt, jag behöver komma bort från pappa och Sara, jag klarar inte av att vara med dem varje dag. Sofie kollar på mig och ler.
- Det vore super, säger hon sen.
- Ja, fundera på det! säger Maria och går ut.
- Vad säger du? Vi tar ledigt från skolan i en vecka, för att åka iväg någonstans, bara du och jag! ler Sofie och jag ser hur förväntansfull hon är.
- Det vore verkligen najs! ler jag tillbaka och tar upp en chokladbit ur godisskålen.
- Super! Så här gör vi, du kan sova här inatt. Men imorgon så måste du hem och prata med din pappa, annars kan vi inte åka.
- Jag ska prata med pappa, men du vet ju hur han är.
- Men mamma kan prata med honom om han inte lyssnar. Snälla kan vi inte åka till New York! Jag har alltid velat åka dit, snällaaa! säger hon och kollar bedjande på mig.
- Som du vill, skrattar jag och lägger mig i hennes säng.
- Du är bäst, svarar hon och lägger sig brevid mig.

1 vecka senare...

Efter mycket tjat och övertygande hade pappa äntligen gått med på att låta mig åka.

Idag skulle planet till New York avgå och jag var hur taggad som helst! Bara jag och Sofie ensamma i en hel vecka skulle bli helt awesome.

- Redo för världens grymmaste veckan ever? piper Sofie lyckligt när vi sätter oss ner på våra platser.
- Jag är alltid redo vet du väl? säger jag och sätter mig bekvämare i sätet och tar fram min iPod, det får bli Written in the stars, jag vet inte varför men den känns bara väldigt passande!

Jag förstår om dem inte är så roliga nu ibörjan, men det kommer så sluta inte läsa än! :)