- Det var roligt att träffa dig med och jag hoppas verkligen vi ses! sa jag tyst och kramar honom lite extra hårt innan jag släpper honom. - Hej då! säger jag och precis när jag ska gå in så kysser han mig snabbt.
- Hej då! Jag känner hur jag blir varm i hela kroppen och jag vill bara skrika av glädje sammtidigt som jag är väldigt förvirrad. Sa han inte att han var ledsen över det som hände?

Justins perspektiv.
Varför gjorde jag så för? Varför? Det känndes väldigt onödigt. Jag sa ju trotts allt att jag var ledsen över vad som hände igår och nu ska jag göra bort mig igen! Typiskt. Jag har ju Selena, jag behöver ingen annan. Jag kanske bara saknar henne för mycket så jag går och kysser en tjej som jag knappt känner?
- Vad är det gubben? frågar mamma när hon märker att jag sitter och funderar på något.
- Inget! svarar jag snabbt, kanske för snabbt för mamma höjer på ena ögonbrynet och granskar mig med hennes "mamma-blick".
- Okej, nickar hon och återgår till packningen. Jag gör detsamma.

Janes perspektiv.

Jag kan inte tänka utan bara ligger på sängen som en död fisk och väntar på att Sofie ska vakna. Jag behöver någon att prata med!

- Sofie! Vakna!! säger jag när mitt tålamod är slut.
- Mmmhm, suckar hon och sträcker på sig sedan kollar hon sömmnigt på mig. - Vad? frågar hon trött.
- Du sover bort vår dag! retas jag.
- Nej, inte alls klockan är bara...KLOCKAN ÄR 12! JAG SOVER JU BORT VÅR DAG! skriker hon och springer runt och försöker ta på sig kläder, sminka sig och allt sånt.
- Ta det lungt! säger jag och försöker lungna ner henne.
- Ja men, vi går miste om en dag och de-
- Andas! påminner jag henne och hon tar ett par djupa andetag. - Jag åt frukost med Justin, fortsätter jag lite försiktigt.
- Jaså? Vad hände? Har han åkt än? Nu måste du säga, frågar hon intresserat.
- Jag ska säga, försäkrar jag. - Vi pratade först men sen när vi sa hej då så kysste han mig igen?! Jag vet inte om han menade något, för igår ville han typ bara glömma allt och nu..nu blir det inte lätt att glömma allt, suckar jag och jag känner faktiskt att jag kommer sakna honom, även fast jag inte känner honom så bra.
- Va? Igen?! säger hon förvånat och jag nickar bara till svars. - Äh, kom nu, jag ska få dig på andra tankar! säger hon och drar ut mig på stan.


Vi shoppar lite innan vi går till ett café för att ta något att äta. Man blir verkligen hungrig när man shoppar! Efter det ger vi oss ut igen i alla affärer. Jag hittar förstås inte så mycket, men Sofie plockar på sig massor av olika saker. Jag får till och med bära några av hennes saker! Dagen rullar på och jag har inte tänkt på Justin en enda gång. Jag är så glad att jag har Sofie...